Gotländsk vänsterpartist blir rent lyrisk över halalslakt och djurplågeri

För egen del blir jag för lite illa berörd  när svenskar eller västerlänningar ser ned på hur människor i andra delar av världen lever. Jag tycker verkligen att vi ska bestämma hur vi vill leva här i vårt land men inte har den minsta anledning att föreskriva eller ha synpunkter hur människor i helt andra delar av världen vill leva. Att svenska soldater inte skall sändas till Afghanistan eller Libyen för att kriga fram vårt sätt att leva eller vårt samhällsystem var ett av de tyngre skälen för mig att bli sverigedemokrat.

Samtidigt kan jag bli rejält störd när svenskar, i det här fallet en ledande vänsterpartist på ön och förgrundsfiguren för ett jättelikt behandlingshem för ungdomar Lasse Siggelin, i sin iver över att lovprisa mångkulturen helt slappt annamar och i lyriska ordalag beskriver djurplågeri.

Här beskriver han på Hassela Gotlands hemsida en resa till Senegal i Afrika där en av cheferna på hans företag (Angelica) skulle fira ett extraböllop:
I augusti 2010 gifte sig Jules och Angelica i den lilla hålan Perstorp i Skåne. Det var deras motdrag mot SD. Det var säkert fest i Perstorp också men Perstorpsborna missade den riktiga festen. Den som gick av stapeln i mars 2011 i Ziguinchore hemma hos Jules.

Efter diverse berättelser om den härligt primitiva och farliga resan till staden börjar han berätta om förberedelserna för bröllopet:

Festen började redan på fredagen. Musik skulle spelas, trummor skulle slås, danser skulle dansas men framförallt skulle maten börja lagas. Det skulle bli kokt ris, nötkött, stekta grönsaker och frukt.
Det enda som behövde förberedas dagen innan var köttet. Inte lagas kanske, men kon skulle slaktas. Vid midnatt för att allt skulle stämma. Mörkret, månen, stämningen och kons önskan att bli bröllopsmat.

Efter en beskrivning av kvällen kommer detta:


 Mitt i allt påmindes jag av Micke att klockan var tolv och en annan aktivitet började. Mitt på torget hade de grävt ett stort hål. Runt omkring låg nybrutna gröna kvistar. Mot en mur fem meter bort låg en ko och tittade stillsamt på händelseutvecklingen. Det kändes som vi var i aboriginernas land. Där är varje djur som ska bli mat hedrad att vara till lags i det totala kretsloppet. Så och denna ko. ”Med glädje bidrar jag med mitt liv till att förgylla ert bröllop, Jules och Angelica”, sa kon.
Så skar dom av halsen så blodet rann ner i hålet. Ögonen var fortfarande med. Det ryckte i benen. Med en sista suck sa kon, ”ha ett lyckat bröllop”. Kon styckades och bitarna hängdes upp inför morgondagen.

Sedan beskriver han på vilket romantiskt och härligt annorlunda vis bröllopsnatten firades:

Efter bröllopet blev det efterfest för de unga männen. Jules tog med alla lämpliga till nattklubb och disco. Förmodligen började hans sökande efter nästa fru. I Senegal har varje hedersam man flera fruar. Nu finns Angelica med i beslutsprocessen, så det kanske inte blir så enkelt.

Källa: AB Hassela Gotland´s hemsida, Äventyr i Senegal del 3